Det skall väl då tilläggas att jag aldrig haft en speciellt bra sångröst (trots att jag sjungit i kör sedan jag var sju) och det enda instrument jag någonsin spelat har varit blockflöjt.
Men en vinterdag 1995 ringde min kompis Jennie mig. Jennie var snyggast i plugget och hade skitbra sångröst. Hon var verkligen en dröm både för killar och tjejer.
Hon hade fått en förfrågan ifrån några coola och bohemiska killar om hon ville köra i deras band under Rock of Bohuslän.
Rock of Bohuslän var en tävling för ungdomar i Västsverige, och vinnarna fick spela in en låt i en RIKTIGT studio!!!
Jennie tackade självklart ja, men hon frågade också mig!!!!
Herre Gud vad glad jag blev! Tänk, nu skulle jag äntligen få stå på en scen inför massa folk och köra bakom Uddevallas då häftigaste killar. En dröm hade blivit sann och jag vet att jag ibland undrade om detta ändå kunde bli mitt stora genombrott.
Det blev så klart inte mitt stora genombrott och bandet lades ner kort efter tävlingen. (Skall jag tillägga att vi aldrig gick vidare från den första deltävlingen?)
Men av någon underlig anledning så minns jag fortfarande den här kvällen som om det vore igår.
Jennie och jag hade matchande gröna plysch - klänningar och blå mockaträskor och vi doade till Remedy av The black Crows, som om vi aldrig gjort något annat.
Den där kvällen 1995 kände jag mig odödlig. Jag kände mig snyggare och bättre än någonsin.
Jag kände mig som en riktig sångerska för några korta minuter.
underbar bild!
SvaraRadera