När Dia Psalma kom till Folkets Hus i Uddevalla

1994 kom Dia Psalmas skiva Gryningstid ut. Det var ungefär i samma veva som Paua, Åsa och jag lärt känna Jennie, Lisa, Anna och Johanna på Ramnerödskolan som vi alla gick på. Vi var två tjegäng som på över en natt blivit bästa vänner och efter det var vi oskiljaktiga i många, många år.

Vi låg ofta hemma hos Jennie och lyssnade på musik, tjuvrökte på hennes balkong eller kollade in snygga killar i skolkatalogen.

Jag kommer inte riktigt ihåg hur det var, hur vi hörde Dia Psalma första gången, men plötsligt fanns det ingen annan skiva som vi lyssnade på. Vi älskade varenda låt, vi blev inspirerade av texterna och kände att det var till just oss som de sjöng.

Och så en dag såg vi på en affisch på fritidsgården: 

”Dia Psalma spelar på Folkets hus i Uddevalla”

När man kommer från en liten stad som vi gjorde, fanns det inte så många konserter att gå på, så detta var stort. Riktigt stort.

Jag kommer ihåg att vi satt hemma hos Lisa i flera veckor och övade in texterna på skivan. Det här skulle bli min allra första konsert och det pirrade i hela min kropp.

Allt under konserten osade 90-tal. Utanför Folkets Hus stod ett lite gäng nynazister och var förbannade för att de inte fick komma in och letade därför febrilt efter någon att slå ner. De flesta på konserten hade Dr martens och hennafärgat hår och en och annan (där inklusive jag) hade pins på väskan där det stod Nej till EG, Stoppa djurförsöken och Rör inte min kompis. Bakom folkets hus stod man och drack några folköl och smygrökte ett par cigaretter innan man gick in.

Vi hade dragit upp några påskliljor från rabatten lite längre bort. Den jordiga och halvt vissna buketten tog vi med oss in, knödde oss längst fram till scenkanten och slängde blommorna på bandet för att visa att vi älskade de mest i hela världen.

Och så sjöng vi som de tonåringarna från 90-talet som vi var:

Moder Justitia ser ner på mig

Är det så fruktansvärt, det brott jag begått

Folk har säkert glömt bort mig nu

Vad jag är skyldig har jag ej förstått